onsdag 23 september 2009

"Learning review"

I tre dagar har alla de som arbetar i UMN's olika sk cluster* varit samlade här i Kathmandu. Jag räknade aldrig men vi var nog omkring 150 personer. De var en mycket intressant blandning av människor med olika bakgrund, från olika länder, med olika religiös bakgrund, med olika yrken och och vitt skilda utbildningar men alla med samma mål; att människor här i Nepal ska få sina basbehov tillgodosedda och kunna leva ett värdigt liv.


UMN håller på att skriva en ny strategisk plan, en femårsplan som ska ange vad vårt uppdrag är, vilken vision vi har för Nepal och hur vi ska arbeta för att nå dit. En stor del av de tre dagarna har vi ägnat åt diskussioner kring detta. I åtta mindre grupper har vi diskuterat olika aspekter av planen. För mig som är ny i UMN, ja för det är ett helt annat UMN nu än det var när jag lämnade Nepal 2005, var det en nyttig övning. Dels lärde jag mig mycket om vad som hänt under åren jag varit borta och dels fick jag möta många av dem som arbetar på UMN centralt. Ja, i gruppen fick jag också lära känna folk från olika cluster, cluster som jag kanske inte kommer att ha så mycket kontakt med framöver.


Resten av tiden ägnade vi åt arbete i de olika "areas of work" som definierat arbetet under den gamla planen. Min "area of work" är Education och i den gruppen finns en sk Education officer från varje cluster samt ett antal Education Advisors. Varje cluster presenterade vad de gjort under de senaste månaderna och berättade också något om vad som var planerat för de kommande månaderna. Vi hade också en del mer allmänna diskussioner där vi t ex pratade om rapportskrivande , användning av olika undervisningsmaterial mm.

Education teamet

Jag fick också tillfälle att säga något om vad jag lärt mig av mina år i Dullu och Syanja och om vad jag tycker är det viktigaste när det gäller "good education"; Det blir så lätta att man bara pratar om de yttre sakerna; klassrum, bänkar, material mm, men i själva verket är ju innehållet och hur undervisningen går till det allra viktigaste. Jag tror att det som verkligen skulle förändra undervisningen i Nepal är dels om lärarna lärde sig att förstå och formulera vad som är målet för varje avsnitt och lektion och om de utifrån detta planerade sitt läsår, sina avsnitt och sina lektioner. Tyvärr är det ofta så att läraren kommer helt oförberedd till lektionerna och bara "fortsätter där de slutade sist", dvs läser ur boken och talar om vilka uppgifter eleverna ska göra. - Ja det finns mycket att säga om den saken men jag kommer säkert att återkomma till det.

Nu är det Dashain ledigt i fem dagar, 25 - 29 september, och jag ska åka till Pokhara igen. Den här gången för att bara ta det lugnt. Familjen Ardeby kommer också dit så det blir lite av "svenskträff".

*cluster = plats där UMN arbetar, men även de människor som arbetar där.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar