En sjukdag som denna passar det bra att uppdatera bloggen. Det blir ju inte så ofta som jag skulle vilja men än finns det hopp att jag skulle kunna komma igång mer regelbundet igen.
Resten av min "mellansvenska familj"; mamma, syster Karin och hennes hela familj samt min moster Kerstin är just nu på väg med tåg mot Umeå för att tillsammans med min "västerbottniska familj" fira den första studenten bland mina syskonbarn, Astrid. Det känns INTE bra att inte få vara med men vad gör man när skolorna i Lindesberg inte slutar förrän den 12 juni!? Jag får vara med i tanken när jag sitter och väntar på mina elever som på studentdagen, den 9 juni, ska ut på en variant av "geocashing".
Våren har gått så fort, eller snarast vårterminen har gått fort, medan våren tagit god tid på sig för ovanlighetens skull. Skomakaren som skulle ha stängt mellan hägg och syren har haft många goda dagar, så vida han stängde när häggen slog ut och öppnade igen när syren var utblommad. Ja, om frågan är om han inte fortfarande är på semester? Åtminstone om han bor i Storå! Trots att det bara är omkring 6 mil dit så har det gått att urskilja en tydlig skillnad i vårens utveckling när man åkt i mellan; i Örebro slog björkarna ut minst en vecka tidigare än i Storå. Underbart att kunna uppleva en så utdragen vår!
Vårterminen gick alltså fort och lätt, relativt lätt i alla fall. De senaste veckorna har det varit mycket rättning av nationella prov och betygssättning förstås men det har känts ganska bra trots allt. Nu är det bara en massa "extra aktiviteter" kvar, och säga vad man vill om det, men man får i alla fall lära känna eleverna från en ny synvinkel. Igår t ex hade jag gjort i ordning en spelordning för en alla möter alla-turnering med 6 lag som skulle spela både innebandy och volleyboll. Det var så roligt och se hur uthålliga och schysta eleverna var trots att det blev en mycket intensiv dag med 10 matcher för varje lag mellan kl 8.10 och 13.50, och med bara soppa till lunch! Jag gillar sammanhållningen och "enkelheten" på landsortsskolan. Det är verkligen ett privilegium att få arbeta där!
Tack vare att jag arbetar där jag gör (hyr av en kollegas sambo) har jag också fått möjlighet att hyra ett torp "på skogen" i Bergslagen. Jag flyttar in i början av juli. Jag ska inte bo där permanent men det är vinterbonat och möjligt att bo där året om, även om det är utedass, så det kommer nog att bli så att jag tillbringar rätt mycket tid där under sommaren, så väl som i höst. Jag ser verkligen fram emot det! För en biolog är det perfekt eftersom det ligger nära en mycket fint orkidélokal och för den historieintresserade (som jag ju också är) är det också intressant att det ligger intill en gammal koppargruva där det bröts kopparkis i omgångar från 1550-talet fram till 1919. Hela området är intressant och skogen vacker. Det är bara 2,5 km att gå till Uskavigården och det finns ett gammalt kalkbrott där man också kan bada på halva vägen. Just nu blommar mer liljekonvaljer än jag någonsin sett på väg upp mot torpet och det lär växa smörbollar där.
Jag blir kvar på Storåskolan och ser fram emot en höst med fyra mattegrupper och två Bi/Ke-grupper. Just matematiken känns som en revansch för den misstro jag upplevde att jag mötte under läsåret 13- 14. Jag trivs verkligen fantastiskt bra på Storåskolan och om inget oförutsett inträffar blir jag kvar där till pensionen- eller tills det blir dags att åka till Nepal igen i alla fall!
Nu måste jag gå upp och fixa lite mat. Klockan är 12.40 så det är hög tid. Fast jag mår verkligen INTE bra idag så.....
Resten av min "mellansvenska familj"; mamma, syster Karin och hennes hela familj samt min moster Kerstin är just nu på väg med tåg mot Umeå för att tillsammans med min "västerbottniska familj" fira den första studenten bland mina syskonbarn, Astrid. Det känns INTE bra att inte få vara med men vad gör man när skolorna i Lindesberg inte slutar förrän den 12 juni!? Jag får vara med i tanken när jag sitter och väntar på mina elever som på studentdagen, den 9 juni, ska ut på en variant av "geocashing".
Våren har gått så fort, eller snarast vårterminen har gått fort, medan våren tagit god tid på sig för ovanlighetens skull. Skomakaren som skulle ha stängt mellan hägg och syren har haft många goda dagar, så vida han stängde när häggen slog ut och öppnade igen när syren var utblommad. Ja, om frågan är om han inte fortfarande är på semester? Åtminstone om han bor i Storå! Trots att det bara är omkring 6 mil dit så har det gått att urskilja en tydlig skillnad i vårens utveckling när man åkt i mellan; i Örebro slog björkarna ut minst en vecka tidigare än i Storå. Underbart att kunna uppleva en så utdragen vår!
Vårterminen gick alltså fort och lätt, relativt lätt i alla fall. De senaste veckorna har det varit mycket rättning av nationella prov och betygssättning förstås men det har känts ganska bra trots allt. Nu är det bara en massa "extra aktiviteter" kvar, och säga vad man vill om det, men man får i alla fall lära känna eleverna från en ny synvinkel. Igår t ex hade jag gjort i ordning en spelordning för en alla möter alla-turnering med 6 lag som skulle spela både innebandy och volleyboll. Det var så roligt och se hur uthålliga och schysta eleverna var trots att det blev en mycket intensiv dag med 10 matcher för varje lag mellan kl 8.10 och 13.50, och med bara soppa till lunch! Jag gillar sammanhållningen och "enkelheten" på landsortsskolan. Det är verkligen ett privilegium att få arbeta där!
Tack vare att jag arbetar där jag gör (hyr av en kollegas sambo) har jag också fått möjlighet att hyra ett torp "på skogen" i Bergslagen. Jag flyttar in i början av juli. Jag ska inte bo där permanent men det är vinterbonat och möjligt att bo där året om, även om det är utedass, så det kommer nog att bli så att jag tillbringar rätt mycket tid där under sommaren, så väl som i höst. Jag ser verkligen fram emot det! För en biolog är det perfekt eftersom det ligger nära en mycket fint orkidélokal och för den historieintresserade (som jag ju också är) är det också intressant att det ligger intill en gammal koppargruva där det bröts kopparkis i omgångar från 1550-talet fram till 1919. Hela området är intressant och skogen vacker. Det är bara 2,5 km att gå till Uskavigården och det finns ett gammalt kalkbrott där man också kan bada på halva vägen. Just nu blommar mer liljekonvaljer än jag någonsin sett på väg upp mot torpet och det lär växa smörbollar där.
Jag blir kvar på Storåskolan och ser fram emot en höst med fyra mattegrupper och två Bi/Ke-grupper. Just matematiken känns som en revansch för den misstro jag upplevde att jag mötte under läsåret 13- 14. Jag trivs verkligen fantastiskt bra på Storåskolan och om inget oförutsett inträffar blir jag kvar där till pensionen- eller tills det blir dags att åka till Nepal igen i alla fall!
Nu måste jag gå upp och fixa lite mat. Klockan är 12.40 så det är hög tid. Fast jag mår verkligen INTE bra idag så.....
