lördag 12 december 2009

Veckans affärer

Det visar sig att min oförmåga att komma till skott när det gäller uppdateringen av den här bloggen är större än jag trodde. Tydligen behövs det någon slags "deadline" för att jag ska komma igång. Nu finns dock ingen sådan men jag har länge gått och tänkt att jag skulle skriva om mina affärer, och som jag på senare tid handlat en hel del passar det också ganska bra.

Här ute vid flygplatsen finns det mest jag behöver. Det kommer försäljare med vagnar eller korgar på cyklarna och säljer allt möjligt, från honung till stenar att mala kryddor på. Glasscyklen kommer också regelbundet och hans signal låter som sopkärran gjorde i Kathmandu vilket är en aning förvirrande. Jag är dock sällan sugen på glass så det kan kvitta om signalen är otydlig.

Så länge jag håller mig här ute vid flygplatsen går det åt tämligen lite pengar. Saag köper jag varje dag från en sån här liten affär, dock vanligen inte från den här. Saagen kostar 10 Rs per knippe och ett knippe räcker gott och väl till två måltider. Andra grönsaker köper jag också i samma lilla grönsakshandel och det blir ytterst sällan mer än omkring 50- 60 Rs, dvs 5- 6 kronor.


Förutom grönskashandel frekventerar jag också mjölkbutiken rätt ofta. Den är en osannolik liten hydda bara, men innehavarna är trevliga och nu, när hunden försvunnit, kan jag gå dit utan att behöva bli utskälld. Hunden var så rädd för mig, jag vet inte varför, att han började yla och skälla så fort han fick syn på mig. Han skällde aldrig på någon annan! Det blev en liten sport att försöka smyga så nära som möjligt utan att han upptäckte mig och folk i husen runt omkring tyckte det var väldigt roligt att se hur länge det skulle dröja innan han såg mig! Mjölken kostar för övrigt 40 Rs per liter men den är tämligen lankig. Yogurten är bra och kostar 48 Rs/l. Både mjölken och yogurten är förpackad i plastpåsar.


Mina övriga inköp gör jag för det mesta i den här affären. Han har det mesta man kan behöva; mjöl, ägg, russin, kex, linser, ris, tandkräm, matolja, tvål, tvättmedel.....


Om jag behöver något annat än detta livets nödtorft får jag lov att åka in till stan. Dit är det 6 km och för att inte behöva lägga ut de 15 Rs det kostar att åka med en överlastad tuktuk så har jag köpt en cykel. Ja, det är väl för att jag ska få lite motion också. Det tog säkert en timme att få den iordning när jag väl bestämt mig för vilken jag ville ha, det skulle skruvas på reflexer och ringklocka och sadel och styre skulle ställas in. Dessvärre är den lite för låg för mig trots att sadeln sitter så högt det går men det går ju lätt att cykla här så det är OK.


Det första jag gjorde när jag köpt min cykel var att åka runt i centrum och leta efter gardintyg. I den här affären hittade jag ett rödrandigt tyg till julgardiner. De är tyvärr inte uppsydda än men de blir nog bra- och förhoppningsvis blir de färdiga innan jul!


Vid samma tillfälle var jag också in och köpte lite mer koppar och en visp i husgerådsaffären med det enorma utbudet! De har i princip allt man kan tänkas vilja ha av tallrikar, glas, koppar, bestick, plastburkar etc.


Vill jag ha lite mer avancerade matvaror såsom smör, kakao, cornflakes, havregryn, muesli eller liknande får jag ta sig till den här affären. De trollar fram det mesta man kan tänkas vilja ha, dock inte vanlig ost. Vanlig ost får jag lov att beställa från Kathmandu, eller också får jag åka dit för att handla själv.


I Kathmandu är kommersen vansinnig. Där finns allt från försäljare med ett plastskynke utlagt på gatan bara, till stora flotta "gallerior". En vanlig fredagseftermiddag är trängseln fruktansvärd i det gamla handelstråket Indrachowk- Asan Tol. Här bjuds allt från hårsnoddar till gasspisar.


Tygaffärer finns det hur många som helst och de har verkligen ett stort utbud av mer eller mindre vackra tyger.


I Asan Tol finns också min kryddhandlare och där köper jag saffran till det facila priset av 28 kr/gram, ganska billigt i dessa dyrtider för saffran. Sist jag var där köpte jag 20 gram och det kändes lite märkligt att köpa saffran för mer än en normal nepalesisk månadslön. Det kommer dock att bli många goda kakor och saffransbullar av dessa dyrbara gram, både här i Nepalgunj, i Tansen och i Eskilstuna! Att betänka är att saffranet kostade ca 2/3 av det ugnen kostade som jag kommer att grädda kakorna i. Nog är världen lite märklig!

2 kommentarer:

  1. Mycket intressant beskrivning även för en som är bekant med landet. Det är svårt med bloggande ibland, en deadline är nog bra. Vi har som mål att blogga minst en gång i veckan.

    Jag ser fram emot nästa blogg från dig. När är din nästa deadline?

    /Per

    SvaraRadera
  2. Jag älskar att läsa din blogg, så en deadline vore kanske bra ;-) Helt otroligt hur det kan vara i alla fall! Med priser och tillgång. Vad sa försäljaren när du köpte så mycket saffran? Gillar att du skriver i olika teman, för då får man en så bra bild av just det du skriver om.

    Kram!

    SvaraRadera