Det blir inte alltid som man tänkt sig!

Nej, det blir inte alltid som man tänkt sig, det kan jag säga efter den här julhelgen.

Julaftonen började bra med att jag drack kaffe på sängen. Lussekatterna och pepparkakorna som jag gjort smakade riktigt gott. Frukosten bestående av risgrynsgröt med jordgubbar i var inte heller dum.




Eftersom jag skulle jobba gick jag som vanligt till kontoret. Vi tittade tillsammans på bilder från vårt avskedsfika för Arjun, vår teamledare, och allt för frid och fröjd. Sedan brakade det löst! Två personer på kontoret började gräla om några försvunna papper och det blev till slut riktigt obehagligt. Den som säger att nepaleser aldrig skäller på varandra har definitivt fel! Det var ett rejält och högljutt gräl, mellan en man och en kvinna ska tilläggas. Jag blev helt förstenad och visste inte vad jag skulle göra, eftersom jag inte riktigt begrep vad det hela rörde sig om. Som tur var ingrep de övriga på kontoret och tog med mannen till ett annat rum. Efter det kunde jag inte varva ned och jag fick absolut inget arbete gjort utan satt mest och kände hur adrenalinet pumpade genom kroppen. Hjärtfrekvensen gick inte ned till normalläge på flera timmar efteråt!

Eftersom jag skulle vara borta 17.30 gick jag hem för att duscha redan omkring kl 16. Medan jag väntade på varmvattnet kom en av gästerna på gästhuset och sa att det inte fanns något vatten. Jag tryckte igång pumpen och så småningom fick även jag min dusch. Naturligtvis var jag redan sen när jag åkte iväg på motorcykeln med min rödkålssallad, mina pepparkakor och mitt "julklappsbyte" paket.

Det var en grupp västerlänningar som skulle äta Christmas dinner tillsammans. Alla utom jag var förstås "anglosaxer" så det blev kyckling, "stuffing" och tranbärssylt. Min sallad var nog det godaste, det tyckte åtminstone jag. Den hade i alla fall den häftigaste färgen!




Vid 21-tiden, just när det skulle serveras kaffe och te bestämde jag mig för att det var dags att åka hem. Jag ville ju hinna "prata" med mina systrar och min mor medan de firade tillsammans. Jag förberedde det hela genom att tända ljus och ljusslingor (min gran) och satte mig bekvämt i den skönaste stolen. Det var bara det att internet, som fungerat perfekt på eftermiddagen, nu inte fungerade alls! Det gick bara inte att komma ut på nätet. Till slut fick jag lov att ringa min syster Karin på mobilen och säga God Jul! Jag hade bara 60 Rs kvar på mitt konto och hennes batteri tog slut innan vi hunnit prata upp mer än 30 Rs (det gick på 1 minut tror jag) så det blev inget långt samtal. Tydligen försökte de sedan sms:a mig men det mesta kom inte fram, inte då i alla fall, men det droppar in meddelanden fortfarande. Alldeles nyss fick jag ett meddelande som var skickat 18.55, svensk tid, på julaftonen!

Jag fick alltså öppna mina paket och dricka mitt te i min ensamhet. Det var inte så dumt det heller men riktigt som jag tänkt mig blev det ju inte.




På juldagen skulle gudstjänsten börja kl 10 som vanligt men när jag kom dit kl 10.30 efter att ha försökt få igång mitt internet, var det knappt någon där alls.



De sa att det nog skulle börja vid 11-tiden. Jag gick hem en stund igen och runt 11.15- 11.30 kom programmet igång. Det var sång, juldrama, predikan, julhälsningar från politiker och andra, dans och mer sång. Till slut blev det lite khaajaa också, dvs lite te med tilltugg. Programmet var inte alls dumt men jag satt mest och var orolig över att det luktade så mycket bensin från de stora tankarna som stod alldeles bortom kyrkan, på militärt område.



Ängeln säger till herdarna att inte vara rädda

Herdarna funderar på om de ska gå till Bethlem och "se det som har hänt"

Pastorn talar (Nej han har inte vingar, det är taket över bensinpumparna som syns i bakgrunden)

En kristen militär från arméförläggningen talar.

En lokalpolitiker hälsar all God Jul.

När de äntligen fått igång cd-spelaren blev det dans. Texten var mycket from ska sägas, det var inte Bollywood direkt.

Det bästa inslaget var den här lilla gruppens sång. Dessvärre klickade min kamera när de sjöng första gången men jag lyckades få dem att ställa upp och ta om det hela. Hade bara musikanterna hållit tyst och inte spelat i fel tonart hela tiden hade det varit lika bra andra gången!

Ja, så gick julhelgen vidare, utan internet men med köttbullar och löksås på juldagen och med skinka och potatismos på annandagen (dock utan griljering eftersom jag inte httade någon senap). Saag kunde jag inte avstå trots den annars så västerländska födan!




Internet har fortsatt att trilskas och nu sitter jag utanför kontoret och skriver. Om en liten stund ska jag gå hem och äta lite lunch. Klockan är redan 14 och julhelgen är snart över.



Nej, julhelgen blev inte riktigt som jag tänkt mig, men den blev ju ändå ganska bra. Problemen med internet kunde jag gärna har varit utan, men annars är jag helt nöjd.