Den kallaste vintern

Detta är nog den kallaste vintern jag upplevt i Nepal och än är den väl inte slut? Jag ångrar bittert att jag inte köpte en gaskamin förra året, nu är det liksom för sent och skulle vara ett onödigt slöseri med pengar.

Julen var helt OK, i alla fall temperaturmässigt. Lite ensamt kändes det dock eftersom jag firade helt ensam. Ingen post hann fram heller, inte ett endaste litet julkort, och inga paket. (åtminstone ett paket saknas fortfarande). Inte ens "tonårstjejerna" kom på besök, jag tror jag brädades av idrottstävlingen som hölls på Thundikhel, exercisplatsen, strax ovanför mitt kvarter. Det är klart att snygga volleybollspelare smäller högre än "en tant", hur goda kakor hon än bakar!

Julaftonsfrukost

Lite julsånger med lånad gitarr

Tredjedag jul åkte jag till Kathmandu och där firade jag också nyår genom att äta "julbord" på Nepal Face to Face. Nyårsafton var en strålande vacker dag! Det var sen kylan slog till ordentligt!

Himalaja från Kathmandu på nyårsaftonens kväll

Christmas platter 1, av två plus efterrätt i julbordet på Face to Face

Jag var egentligen i Kathmandu för att möta två lärare från England som skulle komma på besök till Rampur Higher Secondary School i Budar, Doti. Jag tillbringade fyra kalla timmar i väntan på dem på Tribhuvan International Airport den 5 januari, på mer eller mindre tom mage. Inte undra på att jag skrapade UMNs fina Pajero i den smala, krångliga grinden på Nepal Face to Face när de väl kom och jag skulle "leverera" dem till gästhuset! Jag körde själv, eftersom det blivit så sent att jag skickat hem chauffören. I ren ilska gick jag sedan tillbaka till gästhuset efter att ha lämnat bilen på UMN- fortfarande med tom mage.

Dagen därpå flög vi till Dhangadhi och åkte vidare till Budar. Där var det riktigt otäckt kallt! Jag sov i den sk. "premiärminister hyddan", som är byggd av trä med mycket sprickor och springor, och där var det isande kallt mest hela tiden. Som tur var hade jag min fleecefilt med mig och jag kunde ju dessutom använda båda de täcken som fanns i rummet. Jag har ingen aning om hur kallt det egentligen var, vare sig utanför eller inne i rummet, men en del mornar var det frost som låg kvar till långt fram på förmiddagen och när jag väl kom tillbaka till Silgadhi kändes det riktigt behagligt att kliva upp och klä på sig fast termometern i sovrummet visade på strax under 10 grader! En av de sista dagarna var de is på vattenpölarna, is som inte smält fast klockan var 11.30 när jag kom till skolan! Jag vet uppriktigt sagt inte hur jag skulle ha klarat mig utan dunjackan jag fått "ärva" av Anna Z när jag var i Kathmandu.

Gästerna i sina nya snygga mössor, avskedspresent från skolan i Budar. Dessa mössor är högsta mode i Budar just nu!

Här i Silgadhi är det något varmare än i Budar men det är inte helt lätt att gå upp när termometern visar på 8- 9 grader. Mitt duntäcke och mina fleecefiltar, pyjamas och flanellnattlinne samt stickade sockor med fleecefoder håller mig i alla fall varm så länge jag ligger i sängen. Jag ska dock inte klaga för tids nog blir det varmt- för varmt!

Behövs väl ingen förklaring här? Det var varmt te i muggen.

PS Stavningskontrollen på min laptop säger att det inte finns nåt som heter "duntäcke", den föreslår "dumtäcke" vilket visar att den inte är nåt annat än en "dumkontroll" som inte begriper hur otroligt skönt ett duntäcke kan vara när det är kallt i sovrummet!

God Jul och Gott Nytt År

Silgadhi december 2011

En God Jul och ett Gott Nytt År

Så här års dimper julbreven in med sammanfattningar av olika vänners liv under 2011 och även jag ska väl försöka mig på att sammanfatta året som gått..

Året började med i Pokhara tillsammans med min syster Berit och hennes familj som var på besök över jul och nyår. En mycket bra början som visade sig vara inledningen på ett mycket bra år!

I februari försvann mina sista bölder. De satt under armarna och var nog så obehagliga men inte lika pinsamma som den jag hade i näsan över julen 2010. Sedan dess har jag varit frisk förutom en envis hosta som började under min semester i Sverige och fortsatte en bra bit in på hösten. Jag hade också en omgång av någon märklig "influensa" med feber och en otrolig matthet. Jag var så svag att jag knappt orkade ta mig ned för trappan till köket för att fixa ens en mugg te. Som tur var gick det över på mindre än en vecka.

Våren och försommaren, ja faktiskt hela året, präglades av "protest". Jag protesterade mot kopieringsapparater, ojuste behandling av medarbetare och luddigheter kring ekonomin för oss cluster-baserade "advisors". Jag börjar bli en riktig "ragata"! Hur som helst ledde protesterna till något positivt, fast i fallet med kopieringsapparaten var det väl mer bristen på elektricitet på skolan i fråga än mina protester som gjorde verkan!

I våras sålde mamma Skognäs och flyttade in till Eskilstuna. Som tur var fick jag ha mina saker kvar i kallgaraget tills jag kom hem i maj och kunde sortera igenom det hela och ställa in sakerna i ett förråd i Hållsta. Det tog några dagar av min semester men nu är allt välpackat och ordentligt märkt så när jag flyttar hem till Sverige igen blir det förhoppningsvis lätt att hitta det mest nödvändiga snabbt . Jag är skyldig min syster Karin och hennes man Christer ett stort tack för all hjälp med sortering och flytt av saker!

Förutom sorteringen av mina prylar så innehöll sommarens semester också en resa till Umeå och även till Lubbträsk, utanför Storuman. En liten runda i Västergötland, i min mors och mina mostrars fotspår (inte Arns alltså) hanns också med. Däremot åkte jag tillbaka till Nepal innan Torpveckan så någon konferens blev det inte. Nu är jag ju ingen större "konferensälskare" heller, så det var förstås ett medvetet val.

Monsunen i år hade startat tidigt och höll på länge. Den "sög" verkligen (se min blogg). Jag tillbringade hela tiden från början av juli till slutet av september i Doti utan att träffa så värst mycket folk "utifrån". Ett undantag var den svenska, FN- anställd, som plötsligt dök upp på vårt kontor! När det blev dags att åka till Kathmandu kändes det riktigt skönt att få komma iväg, trots att jag verkligen gillar den här platsen, människorna här och mitt lilla hus.

Kring Dashain åkte jag till Pokhara och var där några dagar och bara latade mig. Jag sov, åt och strosade på Lakeside. Ja, så träffade jag lite gamla vänner också bland annat min gamla språklärare och hans fru. De bor numera i USA men var på besök i Nepal. Väldigt roligt!

I samband med vistelsen i Pokhara var jag också till Chilaunebas i Syangja, dvs byn där jag skolan finns som jag arbetade med under min förra period här, 2001- 2005. Eftersom det var mellan Dashain och Tihar var skolan inte öppen men jag träffade familjen jag brukade äta hos och även en del av familjen jag hyrde rum av.

Nu i november gjorde jag ännu ett "återbesök" den här gången i Dailekh, och Dullu, där jag arbetade 1996- 1998. Det var ett kort besök men jag blev fantastiskt väl mottagen och träffade en del gamla elever och en del gamla kollegor. Väldigt spännande att se hur byn förändrats!

Ja, just det, jag har jobbat också!? Skolan i Doti har jag besökt ett antal gånger medan jag faktiskt inte alls varit till skolan i Bajhang i år. Det senare beror på flera olika saker men mest handlar det om att få tider att passa ihop för mig och vår Education Officer där. I Bajhang och Chainpur, alltså distriktshuvudstaden, har jag i alla fall varit, även om det också var längesedan. I februari var vi där och planerade för arbetsåret 2011- 12. Jag hade hoppats få vara med på en kurs för lärarna på Shanti Higher Secondary School nu i december men i sista stund blev den också inställd, eller snarare framflyttad.

På skolan i Doti har jag haft mycket kontakt med lärarna som undervisar i klass 1- 5 och även de som undervisar i dövklasserna. I februari var jag på skolan när klass 12 eleverna skulle ha in introduktion till sin praktikperiod och eftersom det inte verkade som om det fanns så mycket planerat för dagarna "tog jag över" och körde lite lektionsplaneringsövningar. Det var väldigt roligt! Annars är skolan väldigt mycket "på gång" nu och det är roligt se. Till våren hoppas de att utbildningsansvariga här i distriktet ska utnämna dem till distriktets första "child-friendly school". Vi får se hur det går.

Under året har skolans utbyte med en skola i England kommit igång på allvar och nu i början av januari kommer två lärare därifrån på besök och i mars åker en eller två lärare härifrån till England. Spännande.

Under det kommande året ser jag fram emot att få komma till Sverige för en lite längre tid även om det just nu känns som om de tkommer att bli väldigt svårt att lämna den här platsen och mitt lilla hus. Jag har fått så många vänner i basaren som jag kommer att sakna, särskilt alla härliga ungar, och jag tror knappast att jag kommer att kunna få ett mysigare boende någonsin?! Nåja, allt har sin tid och till Nepal kommer jag säkert igen på ett eller annat sätt.

Alltså,

God Jul

och

Gott Nytt År

Ragnhild

Julgåvor

Tänkte att vi ju faktiskt är som gåvor till varandra allihop- och vilka fantastiska och vackra gåvor det är. Ingen är den andre lik men alla är "Guds avbild". Det behövs inte så mycket ord men alla foton har förstås en historia men om någon vill veta mer får de gärna fråga.

Härmed överlämnar jag alltså en rad med gåvor till dig.

Utbildning är att förvandla speglar till fönster

Låt inte "vitingen" ta mig!

Vänner i snö

Lite ledigt på Nepalgunjs finaste resturang

Mammas penna är riktigt god

Kollegas fru

Elever från dövklasserna väntar på sin tur att få dansa.

Undran

Vi har det bra här bak i landrovern!

Lektion ute

Tripp, trapp trull i Dailekh

Flickor i Bajhang

Snöporträtt

Ung lärarinna

Kolla tårna!

Förberedelser för Laxmi puja

Kollegas avsked

Dövlärare

 

Sjuåring!

Sovande lillebror måste också vara med på bild

"Talman" i literacy grupp

Stolt far med dotter

Elever

Let's go rafting

Tandlös

Efter kex och te på militärförläggningen

Rejäla kakbitar ska det vara!

Skolpolitiker

Rektor med utsikt

Lillebror

Hur ser det ut i din värld?

Innan jag går till skolan

Flitig elev

Några små vänner

Medan de stora diskuterar

Med den yngsta

Mor och döttrar

Läxläsning

 

Favoritgubbar

 

Liten vän i Bajhang

Förundran

Newarikille

Liten i Nepalgunj

Lärarkandidat

Lär sig läsa- och får nytt självförtroende

Flitig med stickorna

Hela klassen i mörkt klassrum

Ta ett kort på oss!

Vilka är det där egentligen?

Oj, jag glömde visst kamma mig i morse!

Jag gillar dig!

Kameran är mycket intressantare än lektionen!

Porträtt i snöfall

Kallt i Nepalgunj

Välbekant familj på nytt ställe

Den bollen gjorde verkligen succé

Grannfruar

Gammal dam i Tanahu

Förberedelser (tragiskt nog dog denna lärare i cancer för några månader sedan)

Gammal vän i ny tappning!

Gammal dam på vägen mot Accham

Det är roligt att sjunga och klappa händerna!

Favorittant

Och en tant till...

En radda med gubbar

Sprallig elev i dövklasserna

Förskoleklass och år 1, utan lärare i smutsigt klassrum

Porträtt

Liten tös

Drabbad

Kollega i Bajhang

District Education Officer

Cool fd. elev med mindre cool fd. lärare.

Kompisar

Vi är vänner

Trotjänare

Multi-tasking!

Stipendieelev

Nattfågelskådare

Ung gosse med sin barnflicka

En rejäl bula i pannan efter att ha ramlat från muren

Leende, egentligen mot allt förnuft

Kanske inte den bästa arbetsställningen?

Tepaus

Förmodligen borde jag ha bett alla dessa människor om tillstånd att få publicera deras bilder men det måste jag erkänna att jag inte har gjort. Jag hoppas det är OK och att bilderna behandlas med respekt. Jag har tagit allihop själv, med vissa uppenbara undantag.